INTE HELT FEL
Fick jobb att dansa på en vernissage. Kändes overkligt och glömdes nog bort lite över sommaren. Kom på det igen två veckor innan det var dags. Vi fick kämpa. Kämpa timme ut och timme in i olika danssalar på olika skolor. Vi koreograferade och försökte vara kreativa. Innovativiteten kändes viktig. Det skulle bli perfekt. Medlemmar drabbades av diverse sjukdomar. Vi var tvugna att fortsätta.
Att sedan efter allt slit få känna adrenalinkicken dra igång när man står där framför publiken. Att få känna att allt kämpande faktiskt var värt något. Att befinna sig i sin egen värld. Sin egen bubbla där allt ljud tycks bli dovt och ingen som helst smärta tar vid. Att få dela något man älskar med andra människor och sedan få höra att de blivit berörda. Det, mina vänner, det är lycka.
♥ ♥ ♥
MEN JÄVLAR I MIN LÅDA. Kolla på dessa! Svarta, mocka, annnorlunda, stadiga och jag intalar mig att de ser bekväma ut. Jag bara måste ha dessa skönheter i min garderob nu när hösten smyger sig närmare. Vagabond på söndag it is then!
GOOD MOOD.
Hej peeps! Är på bra humör trots två timmar och fyrtio minuters mattelektion och grått väder idag. När jag hade överlevt matten åkte jag för att möta upp mina söta vänner Sanna och Julia vid Liljeholmen. Vi skulle iväg och kolla på lokalen som vi kommer göra ett egetkoreograferat dansframträdande i på lördag. Det är nämligen en vernissage där konstnären inspireras av modern dans och ville ha några som dansade. Känner mig grymt laddad. Enda rädslan för tillfället är väl att det var stengolv i rummet och vi kommer att hoppa ner på knäna några gånger. Vilket betyder några fler blåmärken till min samling. AOCH!
Just like any other regular feeling, only better
Godmorgon! Snart ska jag hala ner alla utspridda franskaböcker på bordet i min väska och bege mig mot skolan. På vägen kommer jag antagligen stanna på något litet café för att köpa en morgonkaffe att bära med mig i handen för att kunna känna lukten och värmen pappersmuggen avger mot handflatan. Just nu känner jag mig pigg, inspirerad och att jag verkligen älskar min nya skola. Så mycket att det pirrade i magen under lektionerna igår.
Ph source: we heart it
GORGEOUS FROM TOPSHOP
Dans le matin
Vaknade upp av att morgonljuset sipprade igenom mitt sovrumsfönster, jag klev upp och kände morgonkylan mot mina bara fötter när jag morgontrött tog mig ner för trappan. Insåg att klockan var mycket mer än jag hade trott så det blev en tiominuters-dusch för att tvätta håret med mitt favoritshampoo.
Tio minuter blev en kvart. En kvart blev tjugo minuter. Tjugo minuter blev till en halvtimme. Jag var sen. Stängde av vattnet och virade slarvigt in mig i en handduk. Klädde på mig något jag egentligen inte alls kände för, men hade ingen tid över till att leta efter något bättre. Småsprang runt i huset och fixade något i köket för att i nästa stund borsta tänderna i badrummet. Slängde på mig min kavaj och knöt mina ursprungligen vita converse för att chansa på att hinna med två minuter över halv-bussen. Och det var då pappa frågade varför jag skulle åka så tidigt. Jag kunde förstod inte vad han menade, hade han blivit knäpp? Sneglade på klockan en extra gång.
Jag hade tagit fel på en timme.
The sunset says we see this all the time, so never mind.
Sparkar igång på nytt och är lite sådär lagom övertaggad.
CHECKING IT OUT
Checkcheckcheckcheck.
