Dagen är grå. Luften kall, fuktig. Tunga klumpiga vattendroppar gör oss medvetna om dess existens genom att falla handlöst från de höga hustaken på Birger Jarlsgatan. Några landar mitt på våra huvuden. Huttrar till. Suckanden och tunga steg samarbetar i perfekt harmoni i kroppen. Det går långsamt. Ett efter ett. Som om mina skinnstövlar plötsligt blivit av bly. Fortsätter gå.

Ännu en dag flyter förbi, ännu en morgon som alla de andra.