Vi plockar med ljus, tyger, blommor. Allt i samma kulörer. Guld. Vitt. Rött. Kanske även något mörkt grönt. Huset luktar speciellt.
Annorlunda.
Som det bara luktar en gång om året. En gång då det årliga vita täcket oftast hunnit omfamna marken, träden och hustaken. Lukten, som endast finns som ett vagt minne någonstans  i bakhuvudet vid alla andra tidpunkter om året, men så fort den kommer fram är det som om inga andra dofter någonsin existerat. Den ruskar om minnena, väcker dem till liv efter en årslång sömn. Musiken är också annorlunda då, för att inte tala om människorna. Stressade på något vis. Även om många tycks vilja skryta med onaturligt godhjärtade gärningar. Ibland av faktisk välmening till mottagaren, ibland för att gynna en själv. Många barn verkar på något sätt lyckligare och åh så förväntansfulla. Ögonen tindrar som de aldrig annars gör.

Tänk vad mycket ljus, tyger och blommor kan göra.