Relaxation Study Music
Tillägnar detta inlägg min fiende, franskan. Lyssnar på "Relaxation Study Music" via Spotify. Vad säger detta om mig (och den målmedvetna majoriteten av Viktor Rydbergs elever)? Svar: Att livet är hektiskt som tio + sju.
(StuDYING.)
xx E
Filosofisk? Might even be unrealistic.
Imorgon är det fredag. Igen. Veckorna tar slut innan jag hinner andas, innan jag hinner pressa ut den kalla vinterluften ur mina lungor och dra den tillbaka igen. De tar slut så fort att jag måste dra den mest klyschiga liknelsen av de alla; att jag inte ens hinner blinka. Jag undrar en sak. Hur mycket missar vi egentligen av världen genom de cirka 14.000 gånger om dagen vi sluter ögonen i en så kallad blinkning? Jag menar, tänk om man skulle ta alla dessa millisekundrar av slutna ögon, sätta ihop dem så att alla gånger man någonsin blinkat kommer i streck, utan mellanrum, hur länge skulle man blunda? Skulle man hinna öppna ögonen innan veckan var slut?
Jag vet inte. Skrev spontant, har inte ens brytt mig om något vidare försök till uträkning.
xx E
SICKETISICK
Som rubriken möjligtvis avslöjar så är jag en arm sjukling idag. (Men jag kan le ändå?) Har bunkrat upp med duntäcke, x antal kuddar och en massa stearinljus i ljusstakar.
Nu ska jag krya på mig! xo
18.11.10 Light as a feather
Knaprar på bananskivor och surplar mitt morgonkaffe samtidigt som jag underhåller mig med snön
som långsamt faller utanför fönstret. Matematiska problem står också på schemat denna krispiga torsdagsmorgon. Jag har tänkt på en sak. Julen kommer snart krypande för våra fötter. Känns inte alls långt borta nu. Konstig tanke det där, att åren bara känns kortare och kortare ju äldre man blir. Det är så sant att jag inte hänger med.
Pic src: we heart it
Hur jag känner mig
xxx
Dagen är grå. Luften kall, fuktig. Tunga klumpiga vattendroppar gör oss medvetna om dess existens genom att falla handlöst från de höga hustaken på Birger Jarlsgatan. Några landar mitt på våra huvuden. Huttrar till. Suckanden och tunga steg samarbetar i perfekt harmoni i kroppen. Det går långsamt. Ett efter ett. Som om mina skinnstövlar plötsligt blivit av bly. Fortsätter gå.
Ännu en dag flyter förbi, ännu en morgon som alla de andra.
Lägesrapport
For gods sake, ta dig samman och bit i det sura äpplet. Jag har själv satt mig i situationen.
(Söndagsångest som aldrig förr)
xx
Those Dancing Days
Gammal bild som togs under den tid då man helst dansade omkring i sina randiga tröjor, röda wayfarers och pannlugg. Med risk för att låta som en pensionär så tycktes världen bestå av rosa sockervadd, daggstänkta ängar, rosetter och jordgubbar på den tiden.
P.S. Enligt denna bild så bidrog jag tydligen till det hela med en härligt glansig haka. Mmmm..
Hurry up!
Måste skynda mig för att möta upp en härlig gammal goding. Vi ska skynda oss in till stan för att se The Social Network vid tretton-tiden. Ska bli mysigt att träffa henne, det var ett tag sedan sist. Sitter fortfarande med handduk i håret insvept i min korallfärgade kimono. Stress. Panik. Dör. Måste verkligen hitta en outfit! xo
Hon vet inte vad hon känner för
Klickar för tillfället mig runt bland olika webbshoppar och lyssnar på Daniel Adams-Rays senaste. Igår var det middag på TGI Friday med ett härligt Lidingö-gäng jag lärde känna på Malta under min månadslånga konfirmationsresa. Det var fabulöst. Både middagen och resan.
Oh my god
Okay. Såhär ligger det till. Jag får andnöd. Mitt hjärta sprängs. Vilket samarbete! Vilken fullträff. Tiopoängare. Vilka klänningar. Den gula. Den svarta. Den svartvita trenchen. Come on, I'm dying here.